Vårt hundliv: 2011-07-24

onsdag, juli 27, 2011

Malte - det är snart dags att sluta ligga på latsidan!

Hej hej - Malte här!

Jag har varit lite ledsen i några dagar nu. Jag har märkt på husse och matte att de varit ledsna och dämpade och då blir naturligtvis jag det också. I måndags berättade matte för mig att min mamma ska resa ifrån mig till Regnbågslandet. Hon förklarade att jag inte kommer att få träffa min mamma på ett tag, men att hon ligger på stranden i Regnbågslandet och tittar ner på mig så att jag inte hittar på några dumheter. Typiskt mamma!

Men idag fick jag reda på en glad nyhet i allt det trista som varit.
Om en vecka skall jag börja på kurs igen!
Jippi! Träffa nya hundkompisar och ha kul.
Det blev inget av vår träning i våras då matte först blev sjuk i influensa och sen skulle hon operera foten så jag har fått ligga på latsidan nu ett tag. Gött har det varit, men jag har saknat mina hundkompisar förstås.
Matte berättade att troligtvis så skall min hundpolare Baloo och jag gå på samma kurs. LAJBANS!
Vi kommer nog att ha svårt att låta bli varandra tror matte. Vi får väl se...

Imorgon kväll skall jag träffa Baloo. Då får vi passa på att prata lite taktik kanske... ; )

Nu skall jag ta min latsida och gå och lägga mig i skuggan. = )
Ha det bäst!

Love,
Eder Malte

Vi saknar Dig Malva!

Några dagar har gått sedan Malva fick somna in.
Jag pratade med Malin igår. Det är jobbigt och tårarna faller om vartannat.
Innan på dagen fick Malva tillbringa sina sista timmar på stranden och i sjön. Bada och rulla sig i sanden så mycket hon ville. Hon njöt, hon var lycklig, hon var omgiven av dem hon älskade mest.

Malin berättade att hon somnade in ca 16.00.
Man hade förberett fyra sprutor, men efter en spruta somnade Malva in. Veterinären hade sagt till Malin "att det var inte mycket ork i den kroppen längre"." Samtidigt som det är svårt att höra och ta in så känns det att det var rätt tid att hon fick somna in", säger Malin och det kan jag bara instämma i.
Malva kommer nu att kremeras enskilt och sedan kommer askan att läggas i en urna som Malin och Julia har valt själva, och som sedan kan hämtas och tas med hem efter ca 2-3 veckor.

Det är jobbigt att skriva och det är jobbigt att tänka...
Men jag skriver detta så att alla där ute skall få veta hur den sista timmen i Malvas liv var - en liten tröst kanske.

/Maltes matte